myjustinbieberdreamss

---

Mitt larm ringde för sjätte gången och jag hörde mammas tunga steg in på mitt rum igen.

- NATALIEEE!! HUR OFTA SKA JAG BEHÖVA SÄGA TILL ATT DU MÅSTE UPP? JAG ORKAR INTE MER DU MÅSTE BÖRJA SKÖTA SKOLAN! skrek hon ut samtidigt som jag kisade med ögonen och håret stod åt alla håll.

- mm.. jag går upp nu. Sa jag samtidigt som jag ställde mig upp och gick till badrummet.

Stod där ett tag och granskade mitt utseende. Mitt mörkbruna långa hår stod åt alla håll och sminket var ner kletat ända ner till kinderna. Samtidigt som mina ögon konstigt nog var ganska ljusbruna i vanligt fall brukar dom vara ganska mörka.  Jag satte på vattnet och lät badkaret fyllas ut samtidigt som jag gick till mitt rum och valde en skoloutfit. Nu var klockan sju och jag hade alltså två timmar på mig innan skolan började. Jag hoppade in i badkaret och låg där ett tag. När jag kände att jag började bli trött så reste jag mig upp och shampoonerade håret i iskallt vatten för att vakna upp.

Jag steg pigg ut ur badrummet och gick tillbaka till mitt rum och satte på plattången. Började platta mitt hår, idag skulle det bli spikrakt. Hade inte haft det på ett tag så kände att det var dags igen. Satte på mig mina mörkblåa jeans och min nya skjorta jag fått av mamma. Sminkade mig lite snabbt innan jag sprang ner till bussen.

Jag tog upp min Iphone och satte på Justin Bieber's jullåt Mistletoe samtidigt som jag läste lite novellbloggar som folk hade skrivit om han. Det var en grej jag gjorde varje morgon till skolan och efter när jag skulle åka hem igen.

Jag steg in till mitt klassrum och alla blickar vändes mot mig. Min lärare Stefan kollade lite konstigt på mig och gav mig en arg blick. Fan jag var sen. Jag tog sakta upp min Iphone och kollade klockan. 09:11 stod det. Inte hela världen tänkte jag och satte mig ner på min plats.

Skoldagen flög nästan förbi och det var dags för mig att ta bussen hem igen. Hade ingen ork till att träffa någon kompis. När jag kom hem satte jag mig vid datorn för att kolla upp gymnasium för att det nu var dags för oss att börja söka. Hittade en massa lockande men hade fortfarande en dröm. Internat skola i New York. Kostade runt 400.000 kr och det hade inte min familj råd med. Ännu en gång suckade jag och stängde ner datorn.

Jag hade bestämt mig för att söka ett stependium för hade hört att det fanns en liten chans till att dom kunde bidra med pengar. Jag en liten tjej från Stockholm med en stor dröm om att få flytta och plugga utomlands, varför skulle just jag få det stepeniumet? Varför just jag? Jag suckade men öppnade ett word dokument på datorn och började skriva. Jag skrev om mina betyg (som faktiskt är hyffsat bra, 290 i meritvärde) min familj, hur mitt liv har sätt ut os.v. Och tryckte sedan på skicka. Svaret skulle komma på sommaren och det var nu mars. Fyra månader tänkte jag, fyra månader.

Jag gick till min säng och satte på Down to earth & That should be me. Två av mina favorit låtar som jag alltid somnar till. Innan jag somnade tänkte jag "Om jag bara får stependiumet och få plugga där, så kan jag lämna mitt liv här i Sverige och börja om. Det är som ett nytt start, nytt liv" Somnade med Justins röst i mina öron som vanligt. Nu väntade fyra långa månader innan jag får beskedet.

Jag vaknade upp rätt så tidigt dagen efter. Redo för ännu en jobbig skoldag. Gjorde mina morgonsrutiner och gick sakta till bussen samtidigt som jag hade ganska jobbiga tankar i huvudet. Mina kompisar hade bokstavligt talat slutat prata med mig, jag vet inte varför, hur det blev så eller ens varför. Fick aldrig svar på dom frågorna det bara var så. Jag började första terminen i nian lära känna en jättefin och urgullig kille! Sebastian heter han men kallas Sebbe. Han är ganska kort för att vara kille men fortfarande några cm längre än mig och har mörkblondt hår och blåa ögon. Han har världens finaste leende och är verkligen världens bästa vän. Han har funnits där när jag har haft det jobbigt.. även fast vi inte känt varandra så himla länge så älskar jag han så otroligt mycket.

Han påminner mig lite om Justin, inte för att jag känner han så bra. Men Sebbe älskar att dansa, han kan sjunga hyffsat bra, är otroligt omtänksam & bara helt enkelt bäst. Folk brukar tillomed roppa "ey bieber" till han. Det bästa är att han varit på hans konsert en gång med hans förra flickvän. Enligt han tvingade hon honom till det, men har svårt att tro på det då han faktiskt gillar Justins musik. Vart så avundsjuk på honom när han berättade om att han varit på hans konsert. Han hade till och med vart på hans meet and greet och fått en autograf!

Nu var bussen framme vid skolan och jag tog ett tungt andetag och tänkte dethär kommer bli en tuff daginnan jag klev in.

---

Så vad tycker ni hitils? Känns som att denhär novellen kommer bli ganska bra, eller vad tycker ni?